Hej!

 

Nu är det äntligen helg! Så himla skönt! Dock tror jag tyvärr att den kommer ta slut väldigt snabbt då lördagen är nästan slut. Redan liksom. Dagen har iallafall spenderas med med min klass på ett slags äventyrshus. Dagen innan sov jag hos en kompis, det betyder alltså att jag har varit ifrån hundarna i iallafall 1 dag. Vilket kan vara både skönt men otroligt tråkigt. Tycker mest om att ha de vid min sida hela tiden, de får mig alltid att bli glad bara genom att finnas till. Dock är det ganska skönt att slippa behöva trängas i sängen ;) Nejdå, det är nästan det mysigaste med att ha hund, tycker jag.

 

Imorgon ska vi åka och träna agility :) Men inte i ett kallt ridhus, utan i en uppvärmd inomhushall. Jag älskar att träna i den hallen, haha :) Det som är jättebra med att vi ska träna där just imorgon är att om en vecka så ska Diza tävla i agility för första gången, och den tävlingen är i den hallen :) Så då blir det ju skönt för henne att redan ha fått varit där och testat deras hinder o så. Hon har ju aldrig sprungit på det underlaget heller. Eller jo, hon har faktiskt varit där, men det var i början av det här året så det tror jag inte hon kommer ihåg :3 Hhihi, då hade hon inte heller riktigt fått upp ögonen för agility än.

 

Om prick en vecka ska alltså Diza debutera i agility. Jag längtar som tusan! Ska bli kul att få tävla med en annan hund än med Saga. Jag tycker jättemycket om att tävla med Saga, men hon är enligt mig så svår att köra, Diza är mer simpel och har ett eget "go". Så Diza kanske jag kan sätta upp fler mål med sen, än vad jag kan göra med Saga. Det enda målet jag hade med Saga tävlingsmässigt för i år var att hon ska fösöka få en pinne i ho2 och en i ag2. Det målet har vi inte lyckats åstadkomma. Inte så mycket begärt och tråkigt att vi inte har gjort det, men jag kan ändå inte säga att jag är besviken över oss. Då jag tycker att få iallafall har skrapat ihop några lopp som vi ska vara stolta över, som Saga har varit så duktig i. Pinnarna hart vi varit så nära, så nära att få några gånger, men vi har hela tiden haft oturen att tiden inte räckt till. Vi har iallafall fått en pinne, som vi ska vara stolta över :) 

 

Undra hur många tårar jag har gråtit över denna hund. Många gånger över hur mycket jag tycker om henne och vad jag ska ta mig till dagen då hon inte längre finns kvar, och ett antal gånger då vi har misslyckats. Ibland vill jag mer än vad hon vill, och så är det bara. Men hon är min första hund, min första agility hund, min allra bästa vän, och hon kommer alltid vara bäst i mina ögon.

 

 

 

Dagen efter Diza tävlar ska Saga få tävla :)

 

Jag har faktiskt ett (eller ja, kanske 2) mål med Diza till tävlingen på lördag. Det är att ha förbaskat roligt och kanske, kanske försöka att komma runt ett lopp utan att diska oss :D